Senaste inläggen
Bärkehus tänker sig åtta hus i markplan med egen täppa intill äldreboendet Hedgården och Lunda, som i folkmun kallas temporära hus.
- Marken är planlagd så det är bara att bygga, säger Ingemar Hellström som bad Stefan Wallner göra en skiss innan han slutade. De åtta husen är etapp ett på en skiss som omfattar 32 radhus liknande hus med tvåor och treo om 70-90 kvadratmeter. Alla med egen liten trädgård.
Om Bärkehus ekonomi tillåter det skulle byggstart kunna ske nästa år. De Lundahus som finns är det stor efterfrågan på men Ingemar Hellström påpekade vid mötet med PRO att hyrorna i en nybyggnation blir högre.
- Det verkar ändå finnas ett stort intresse, säger Ingemar Hellström och berättar att Bärkehus pratat om kollektiv hyresrätt som ett alternativ.
- Det innebär hyresgästen betalar en del av produktionskostnaden och därmed får lägre hyra. Insatsen betalas tillbaks den dag hyresgästen flyttar.
Initiativet till mötet hade tagits av PRO som fått in svar på sin boendeenkät. Enkäten skickades ut till 283 medlemmar varav 193 svarade. Sammanställningen visade att 97 medlemmar vill bo i de så kallade temporära husen.
Det blir allt tydligare att Kristdemokraterna i Falun är ett delat parti. Den nya styrelsen som består av Katarina Gustavsson som ordförande och i övriga nya partimedlemmar, hade sitt första möte i onsdags. Där togs besluten om att entlediga Ingrid Näsman som gruppledare och i stället sätta in Katarina Gustavsson. Katarina Gustavsson vill också ta över den plats i kommunstyrelsen som Ingrid Näsman har, det är dock ett beslut för kommunfullmäktige.
Därmed skulle Katarina Gustafsson sitta på alla maktpositioner inom partiet.
- Det är jätteviktigt att gruppledaren har insyn, säger hon. Det blir ju svårt för en andra ersättare att vara gruppledare, Ingrid har ju inte fått väljarnas förtroende.
Katarina Gustavsson fick flest kryss av Kristdemokraterna i Falun efter en intensiv personvalskampanj.
Nästan lika många kryss fick Ulrika Westin, som fick den andra platsen. Hon blev dock bortröstad från partiets nya styrelse.
Ingrid Näsman och Håkan Nohrén är ersättare i fullmäktige.
I kraft av sitt sämre valresultat fick inte Kristdemokraterna någon egen plats i kommunstyrelsen men i förhandlingar med övriga oppositionen delar man nu en plats med folkpartiet. Den posten fick Ingrid Näsman, men Katarina Gustavsson vill ha den.
- Ingrid får själv avgöra om hon ska avgå. Jag uppskattar hennes vilja att engagera sig men jag får ju ingen insyn uppåt om jag inte sitter i kommunstyrelsen.
Ingrid Näsman tänker inte avgå.
- Nej, jag är vald av kommunfullmäktige och har fått detta förtroende av mina partikamrater och övriga politiska kollegor i alliansen, säger Ingrid Näsman.
- Nu syns det tydligt att Katarina Gustavsson bara är ute för att skaffa sig själv mer makt, säger Ingrid Näsman. Om hon hade varit intresserad av teamarbete skulle hon inte valt sig själv till gruppledare.
Partiets förre faluordförande Håkan Nohrén (som inte ställde upp för omval) säger att många funderar på om allt gått rätt till. Partiet centralt är inkopplat för att reda ut om det är korrekt att man kan ta över genom att anmäla sig som medlem på ett årsmöte. Han säger också att det enligt stadgarna är kommungruppen, det vill säga de fyra som finns i kommunfullmäktige, som är med och väljer gruppledaren.
Han är försiktig med sin kritik men berättar hur dåligt han mått av att kallas både mobbare och rasist av Katarina Gustavsson. Håkan Nohrén säger att det Katarina Gustavsson gör nu är just det hon kritiserat honom för i flera år, att han både var ordförande i partiet och gruppledare i fullmäktige.
- Jag ska skola in någon av de nya som kan över som ordförande, säger Katarina Gustavsson som svar på frågan varför hon samlar all makt hos sig själv. Jag vill jobba politiskt, men när folk vädjade att skulle ställa upp som ordförande gjorde jag det.
En liten grupp torsångsbor huttrar utanför stadshuset. De representerar alla från hemorten som vill att kommunen rustar skolan.
Som DD tidigare berättat låg namnlistorna på Torsångs café. Där blev de snabbt fyllda. Men protesterna började bland föräldrar på kyrkans öppna förskola, betonar Sara Olsson, som driver fiket.
Dottern Jonna, 8 år, lämnar över namnlistorna till kommunalrådet Nils Persson. Jonna går nu i Alsbäcks skola och åker buss varje morgon. Helst vill hon vara kvar hemma i Torsång, kunna gå eller cykla till skolan och till kompisar efteråt.
Nils Persson har också varit elev i Alsbäcks skola och trivdes (han minns särskilt rasterna på fotbollsplanen). Men han förstår önskan om en skola nära hemmet, betonar han.
Ett alternativ är ett tredje spår på skolan i Ornäs, säger Nils Persson. Det blir inte så mycket dyrare än att rusta Torsångs skola där hela trossbotten är mögelangripen. Förmodligen krävs gjutning av en helt ny grundplatta.
Anders Haglund, som driver Handelsträdgården, vill ändå se en upprustning. En skola ger bygden liv. Andra kan också använda lokalerna efter skoltid, framhåller han.
Johanna Jansson med dottern Elin i barnstolen tycker inte det är rätt att kommunen uppmuntrar inflyttning till Torsång och förbereder tomter, utan att satsa på skolan.
Nils Persson lovar att frågan ska upp för diskussion i kommunledningen senast i april.
Tjänstemännen höll presskonferens i ett rum i anslutning till den numera nedlagda lasarettsmatsalen. Tryggheten för patienterna ökar och det handlar om utveckling, inte avveckling. Det var det samlade budskapet.
Det blir till ett säkrare akut omhändertagande för patienter med lungsjukdom, hjärtinfarkt och med stroke - de stora grupperna inom internmedicin - när fler åker till Falu lasarett, sade Mikael Köhler, verksamhetschef för medicinkliniken i Falun och Ludvika.
- Oavsett om man bor fem minuter från lasarettet i Falun eller är järnbruksarbetare från Smedjebacken så får man träffa samma medicinska kompetens. Läkare som ingår i ett team och arbetar efter samma principer.
Det är viktigt att en patient med hjärtinfarkt kommer till ett lasarett där man kan göra en ballongsprängning vid behov, det är viktigare än att snabbt ge propplösande/blodförtunnande. Det väger tyngre än att transporten till Falun kan ta 30-40 minuter, säger han.
- Och i Falun finns numera en strokeenhet där personal med olika kompetens samlas runt patienten. Det har Socialstyrelsen efterlyst i ett antal år.
Vad ingår i medicinjouren och vad blir kvar på Ludvika lasarett av den?
- I dag har vi dels en medicinläkare som finns på plats på kliniken i Ludvika och dels en medicinläkare i beredskap samt tillgång till en narkosläkare som betjänar dagkirurgin dagtid. Medicinläkaren på kliniken blir kvar men de bägge andra försvinner.
Det kommer att finnas en primärvårdsjour på akuten i Ludvika som bemannas av distriktsläkare och som medicinläkaren kan stödja, säger han.
Vilka patienter ska tas om hand på akuten i Ludvika?
- I dag är det fyra patienter som kommer till akuten i Ludvika i snitt under jourtid, två på kvällstid och två nattetid. Och två har varit patienter som behövt en bedömning, säger Agneta Göransson, verksamhetschef för akuten i Falun.
Vem avgör om en patient ska in på akuten i Ludvika eller inte?
- Det avgörs av personal i ambulansen och av sjukvårdsrådgivningen.
Uppemot tio vårdplatser försvinner på medicinkliniken i Ludvika av totalt 46. Så ser arbetshypotesen ut, säger Karin Stikå-Mjöberg.
- De här patienterna kan vi ta hand om i Falun, säger Mikael Köhler.
När det nya vårdblocket i Falun är klart kommer medicinklinken dessutom att återgå till de 66 platser man hade tidigare mot dagens 62, säger han.
Landstingets tjänstemän har satt en prislapp på neddragningarna i Ludvika lasarett på totalt runt 30 miljoner?
- Ekonomin är inte avgörande. Men det är en dyr bemanningslösning i Ludvika. Enbart medicinläkarjouren kostar 70 000 kronor i veckan, säger Sven Nilsson.
Är inte risken att patienter drabbas och till och med kan dö om narkosläkaren försvinner?
- Det finns tillfällen överallt - till exempel i en skidbacke - när en narkosläkare kan rädda liv, säger Sven Nilsson.
- Vi ska komma ihåg att narkosläkaren har en inställelsetid på 30 minuter även i Ludvika, säger Agneta Göransson.
När det gäller narkosläkarjouren finns också arbetsmiljö- och arbetstidsdirektiv med i bilden eftersom läkaren på plats har jour nattetid och arbetar dagtid på dagkirurgen och då blir det inte alltid tillräcklig dygnsvila, sade Mikael Köhler.
Etanolinblandningen i 95-oktanig bensin kommer att öka från fem till tio procent och byta namn till E10. Forskare räknar med att det totala koldioxidutsläppen från bensinbilarna sänks med upp till 10 procent, tack vare det nya bränslet.
Det här är efter direktiv från EU. Finland, Tyskland, Österrike och Frankrike har redan genomfört det.
Men långt ifrån alla bilar, i Sveriges bilpark, kommer att klara övergången till E10.
- Man vill ju inte tanka 98-oktanig, den är ju dyrare, säger Henri Stegeman som äger en Mazda 626 från 2002.
Henri har inte hört talas om att 95-oktan försvinner förrän Dala-Demokraten påtalar det.
Henris Mazda är en av bilarna som inte klarar av övergången till nya E10. Henri måste gå över till den dyrare 98-oktaniga bensinen.
Sju av tio bensindrivna personbilar klarar att tankas med E10, bedömer man från bilbranschen.
Eftersom skatten på etanol är lägre än den för bensin kan priset bli något billigare. Men etanol innehåller mindre energi vilket gör att bilen kräver mer bränsle, cirka två procent. Du måste alltså tanka oftare när du använder E10.
Kritiker till E10-bensinen menar att motorerna kan bli svårare att starta i kyla, eller inte startar alls (se artikel intill om bilar i Finland).
- Det värsta är att vi inte får några direktiv om hur det blir, säger Jan Andersson, verkmästare på MTC-service som servar olika märken på Södra Backa i Borlänge.
Få bilhandlare har fått information om vad som sker och vad de ska rekommendera sina kunder.
Peter Sundqvist på Mazda fick höra det igår, Stefan Hellgren på Audi hänvisar till informationschefen på VW-group, Marcus Thomasfolk i Stockholm.
- Vi är för lågiblandning av etanol i bensin och tycker det är ett vettigt sätt att använda etanolen på, säger Thomasfolk.
- Vad gäller informationen om övergången vet vi att den är på gång, och håller på att gå ut till våra återförsäljare med information. Men vi vet inte vad myndigheternas plan är och exakt när övergången ska ske. Därför är det bra att ni skriver om det i dagspressen, säger Marcus Thomasfolk.
Inte bara bilar får problem vid övergången till E10. Båtar, gräsklippare, snöslungor och fyrhjulingar drabbas också.
I många motorer kan det nya bränslet riva loss gamla partiklar som i sin tur slammar igen munstycken.
- För två år sedan skar ett antal motorer på grund av att en bensinmack blandat i för mycket etanol, säger Örjan Gustafsson som äger Haralds båtar i Borlänge.
- När vi undersökte såg det ut som om man rengjort motorerna med aceton, all olja var försvunnen. Kunderna kan inte ensamma stångas mot bränslebolagen och får betala reparationerna själva, suckar Örjan.
Örjan undrar också över är vad som händer när man ställer undan motorerna över vintern då de har bränsle kvar i tanken.
- Risken är att du aldrig får igång dem utan en rejäl rengöring, säger han.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 | 26 |
27 |
|||
28 |
|||||||||
|